Förhoppningar på framsteg
Äntligen fick jag komma och prata om hur jag verkligen uppfattade att min heshet har besvärat mig, äntligen blev jag tagen på största allvar och äntligen får jag hjälp. Det kommer gå över, bara jag gör mina övningar och är noga med hur jag använder min röst. Det är mer noggrant än man tror, det där med talet.
Nervositeten lade sig ganska snabbt efter man kommit in på den lilla avdelningen, långt nere i källaren, och efter det kunde analysen börja, både från min egen sida och från läkarens. En otroligt karismatisk och tydlig kvinna som man kände att man kunde lita på läste av mina rörelser, föreläste om stämband (därav bilden) och såg sådär lagom medlidande ut när man berättar något som bekymrar. En del är bara skapade till att göra det dem gör.
Jag kommer ta mig ur det här. Det ger jag mig nu fanken på att jag ska!
Kommentarer
Postat av: jensa
Älskade vän, du fixar detta! Du fixar det mesta. Många kramar!
Postat av: annoja
hahaha förlåt att jag skrattar men ligger här lite halvfull, lullig o go o trodde vid en snabb första anblick att bilden föreställde nåt helt annat. men ja, för att va lite seriös: skönt att du äntligen får komma till nån som verkar förstå! o skönt att det verkar gå åt rätt håll. :) KRAM KRAM ps. gav ditt nummer till jörn idag! ds.
Trackback
